magdjuret

Jag tog mitt humira, magen stabiliserade till sig (men skriker nu 1,5 vecka senare efter mer!) och fick snart symptom från bröstet. Lungröntgen ser bra ut,nu vill de kanske göra en skiktröntgen av lungorna. Jag hoppas att jag får den tiden snart i så fall, för jag tänker inte sitta häruppe och vänta på en röntgentid när jag ska ner till familjen. Jag önskar bara att få må bra under semestern hos familjen. Ingen mage som tjorvar, inga lungor som får biverkningar - inga biverkningar överhuvudtaget.

 

Jag har så mycket planer och pepp för sånt jag vill göra, i sommar - i höst - i livet. Jag vill leka med syskonbarnen, gå till min mamma genom skogen och köra bil. Jag vill umgås med min bror, skratta med min syster och bada i pool, sjö och hav. Jag vill ha romantik och orka dansa på pride. Jag vill träffa de finaste vännerna och försvinna in i fängslande böcker bakom mörka solglasögon. Jag vill komma hem igen och ha ork för arbetsträning som leder till nån slags anställning. Jag vill kunna få många drömmar uppfyllda i mitt liv, och det tror jag också att jag kommer få, även om vägen också kommer att kantas av många besvikelser. En kan drömma om precis vad en vill, men ibland kan det vara skönt att anpassa drömmarna lite till verkligheten, så att fallet inte blir så hårt.

 

Kära Humira - du är väl med mig och inte mot mig i detta, du kommer väl att hjälpa mig att förverkliga mina planer och drömmar???!!

 

Den största drömmen har jag inte skrivit än, men jag tror att ni vet vad det är. Jag drömmer om att få vara frisk. Det är väl alla sjukas högsta dröm. Att få vara frisk!

För första gången på länge har jag haft så ONT i magen att jag inte pallade dagen utan tabletter i form av citodon eller gemadol.... Fy fan för smärtan men fanfarer för min fantastiska fina hjärtevän som legat och snicksnackat och sällskapat med mig i sängen halva dagen! Såna vänner växer inte på trän <3

 

Jag kan ha kört på lite för hårt igår, eftersom jag så gärna ville vara med på lite midsommarfirande. Jag hoppas att dagens magattack beror på detta och inte blir långvarig!

1: Att laga mat

2: Att äta mat

3: Att koncentrera sig

4: Att tänka

5: Att sova

6: Att få något vettigt gjort överhuvudtaget

 

Har varit och träffat en läkare idag som sa att det är ok att jag tar humira nu, innan min röntgen nästa vecka. Så därför hoppas jag nu att ovanstående lista omgående ska byta namn till :Saker som är så fantastiskt härligt lätt och okomplicerat att göra med humira i kroppen!

att prata och tänka vad som är bra för magen att äta när en mår bättre. Men när en mår sämre och har ett nästan konstant illamående får en stoppa in det som funkar någotsånär. Lagad bra mat går helt enkelt inte ner, hur bra den än är. Plättar, gröt, nån frukt, riskex och risnudlar kan göra det om jag har tur.

 

Efter nattens illamående är jag minst sagt less på mitt magdjur. Jag jobbar hela tiden på att acceptera min sjukdom, men kan då inte kroppen min ge lite tillbaka och acceptera humira utan att börja krångla? Jag borde ju få nåt i gengäld liksom. Jag behöver inte en skovsommar utan humira just nu, so can I ask for some PEACE please?

På sista tiden har jag fått starka crawings efter riktigt mörk choklad och jordnötssmör (efter andra nötter också, men tål inte det i samma omfattning). Eftersom jag tidigare hatat mörk choklad och spottat ut det så fort jag fått det i munnen är detta lite konstigt. Först trodde jag att mina smaklökar höll på att växa till sig och uppskatta vuxensmaker som mörk choklad men sen läste jag att ett starkt sug efter mörk choklad kan tyda på magnesiumbrist eftersom mörk choklad kryllar av magnesium. Även nötter och frön är rika på magnesium, så det passar ju in på mitt jordnötssmörbegär också.

 

Jag köpte en flaska magnesium från Salus och testade, men efter att ha tagit det mådde jag så illa och hade kramper hela natten. Min mage är allmänt ostabil just nu utan humira och jag mår lite illa hela tiden, men vill inte riskera att det ska förvärras av detta magnesium. Har även köpt en burk Cal/Mag från Holistic, men vågar inte riktigt testa än....

 

Nu väntar jag på lungröntgen för att kolla upp min konstiga bröstirritation. Om det ser bra ut tänker jag höra om jag kan få testa nån slags kortisoninhalator eller nåt för att se om det kan ha att göra med nån slags astma/allergi... Hoppas dock det släpper av sig själv mest av allt, så att jag kan ta humira igen. För just nu känns det som att magen behöver det även denna sommar.

Att vakna klockan 4 på natten av ett så intensivt illamående att det inte går att göra något, inte sova, knappt vara.

Att försöka döva det med greys anathomy och spikmatta.

Att minnas alla de dagar och nätter jag försökt döva med Tv-serier.

Att inse att jag inte verkar klara mig utan den - humiran.

Att känna en sån sorg och besvikelse över detta, men samtidigt -

att känna mig så lyckligt lottad som har något som faktiskt hjälper mig.

Även om det också stjälper.

 

Just nu är jag bara så jävla less, och då har magen bara strejkat i knappt två dygn. Hur fan orkade jag med detta konstanta tillstånd under ett halvår förra året????!!!!! Just nu känner jag mig bara som en liten, svag oduglig en som inte klarar av ett liv utan starka mediciner. Som att jag inte försökt tillräckligt på andra vägar. Men samtidigt vet jag att jag gjort så mycket, och även om jag gjort mer så finns det inga garantier.

 

Humira har helt enkelt varit räddningen för min mage, och kommer troligtvis vara det ett tag till. Hur gärna jag än vill att den ska ge med sig och läka ihop själv.

 

Jag har haft några fantastiska dagar med min syster och barnen på besök. Sommaren gav oss av sin bästa sida och jag har njutit i vartenda andetag.

 

Men igår började magen säga ifrån och idag har den flippat ur totalt. Antagligen vill den ha utebliven dos av humira (jag har fortfarande känningar i bröstet som jag inte vet vad det är och tänkte vänta i det längsta med att däcka immunförsvaret med en humirados). Dagens sängläge, illamående, magsmärtor och aptitlöshet känner jag igen alltför väl, men hoppas på att det bara beror på några intensiva dagar och att det vänder av sig självt - utan humirapåfyllning.... Jag vill så gärna klara mig utan humira, som även om den hjälpt mig så - samtidigt går så hårt på mitt immunförsvar!

Min mage ogillar alla sorters skal. Fruktskal, grönskaksskal, nötskal, fröskal, bön/ärtskal. Lite synd då många nyttigheter sitter just i skalen!

 

Jag har fått lite dille på jordnötssmör och tahini (sesampasta) - och det funkar bra - om det är gjort av skalade jordnötter och utan socker. När jag har testat varianter där skalen fått vara kvar säger magen ifrån.

 

Har börjat göra mandelmjölk ibland. Det tar tid att snoppa av allt mandelskal men värt mödan för magen! För att inte tala om när jag kokar kikärtor.... Som tur är har jag hittat skalade (torkade) kikisar på en asiatisk butik - och de funkar oftast Ok.

 

 

Den här dagen har  jag orkat mer än på länge. Efter att ha jobbat från 8 till 15 for jag hem och förväntade mig inget annat än däckning i vanlig ordning. Det gjorde jag ett tag, men sen blev det studsmatta med grannbarnen som ledde till ett stort skrapsår - därefter tillreddes en enkel middag och på toppen av allt städade jag hela lägenheten :) Det känns nästan overkligt bra att ha orkat allt detta!

 

Jag inväntar nu en beställning av korngräspulver, D-vitamin och Zink och hoppas att detta kommer boosta min kropp så att det blir fler såna här dagar framöver :)))))