Återfall och comeback

Länge sen, varit en jobbig period igen...Har ju en tendens att vilja göra allt så fort jag blir liiiite bättre. Åkte till familjen söderöver så fort jag kände mig lite piggare, och där blev det bakslag igen... Toaspring och bubblig och spänd mage, de andra fick knappt använda toan ;) En dag hade jag så ont så jag bara låg och knappt kunde dricka av smärta så det blev akutbesök även i Uppsala. Mindre angenäm upplevelse. KOrridorhäng från 17-3 på natten, ett dropp med lite kalium och väntan på smärtstillande i många timmar... När läkaren väl kom (de var knappt någradär) undrade hon typ va jag gjorde där och jag fick tigga mig till två lugnande o smärtstillande tabletter att tamedmig hem så jag skulle kunna sova nåt pga smärtan. Helt sjukt, så stressig akutmottagning - sköterskorna höll ju på att gå under av stress!

Efter att ha pratat med min läkare dagen efter skrev han ut mer smärtstillande (citodon) och kramplösande (stresolid) samt Lestrid mot diareérna. Det hjälpte så jag kunde hantera smärtan och få vila. På torsdagen fick jag mamsen med mig upp till Umeå som stöd. Skönt att vara hemma där jag vet att jag får hjälp om jag behöver åka in... Diareéerna blev dock bara värre, lite sömn, mycket toaspring och mycket vätskeersättning och saft som mamma servade med. Efter nån dag verkade Lestidet iaf och jag kunde äntligen få i mig lite välling igen samt komma upp från sängen:) Kunde också sakta trappa ner på citodonet och stresoliden (som gjorde att jag låg i halvdvala stor del av tiden, men det var nog välbehövligt...

Ha tagi prover som visat att jag har kaliumbrist, så nu knapras det kalium här hemma. Igår var jag faktiskt så pigg att jag tog mig ner med mama på stan en stund, känns så underbart att få tillbaka lite ork!

Mamma åkte igår, men nu är jag också så mycket piggare så jag klarar mig själv. Idag har det varit masstillverkning av mormorsrutor igen, det blir nog till en häftig kjol tror jag:)

Något jag firar är att min antibiotikakur är slut!!!! Hurra!!!!!! Hoppas den hjälpt ordentligt. Inget kortison längre heller. En annan sak som är så härlig är att jag börjar testa äta mosad avocado, typ guccamole och det verkar funka ok! Så fantastiskt gott.

Har haft en lugn och relativt stabil dag alltså. Mer sånt! Nu ska jag kolla om jag hittar nåt gött att kolla på burken.

Ciao


Mediciner...och rosénbehandling!

...är en ständig komponent av iaf mitt liv med crohns. Just nu äter jag så galet många att jag nästan får svårt att hålla reda på alla. Ibland får det mig att känna sig som en pillertrillande tant på 89 istället för 31;) Får nog ta och skaffa en sån där dosett snart :)

Här är min nuvarande lista (slå den, den som kan;)

Prednisolon (kortison): sista veckan nu!!!
Entocort (lokalverkande kortison tunntarm)
Metronidazol Actavis (Antibiotika, 2 v till)
Klacid (Antibiotika, 2 v till)
Asacol tablett (mot infl. tjocktarm)
Asacol Sup. (infl tjocktarm)
Puri-nethol (sånt som man också får för cancer....immunmodulerande läkemedel)
Tryptizol (lugnar hjärnans impulser av kramper i magen)

och så probiotika då, för tillfället 3 ggr per dag av rubicon, funderar på att testa nåt annat märke också.

Än så länge har jag sluppit längre perioder av remicade el humira då jag reagerade med lung/astmaproblem då jag testade remicade 2005. Sen dess har läkarna och jag velat hållla mig borta från dessa. Men kanske blir det till att testa humira i framtiden om inte ovanstående kur gör tillräcklig verkan.

Nog om mediciner, de verkar hjälpa mig en del nu iaf, blir så himla glad av att ha mer energi i kroppen! Var och hälsade på en vän idag som gav mig lite rosénterapi (googla för att få veta mer) vilket resulterade i en känslosession av gråt, skak och rädsla. Så himla spännande, detta var tredje gången jag fått nån form av rosén men första som jag reagerar så känslomässigt starkt. Det var skönt samtidigt som det såklart var lite jobbigt i stunden. Kände mig halvt urlakad sen, men lugn och nöjd på nåt vis. Tänker att jag har mycket tufft bakom mig bara de senaste månaderna med kämpandet med min sjukdom som satt sig i kroppen - men också att jag har mycket gammal skit i bagaget som behöver komma ut. Som i sin tur säkerligen också varit bidragande till min sjuka mage. Allt går runt och påverkar i livets hjul!


Systerdotterns benvärmare blev färdiga idag. Och på lördag far jag på några dagars visit söderut till la familia <3




Tjohooo!!

Inga förträngningar eller fistlar i tunntarmen = ingen stor operation!!! :) Däremot visade Magnetröntgen att inflammationen spridit sig till tjocktarmen, där den aldrig huserat förut... Nya mediciner för detta, som jag hoppas ska hjälpa snabbt.

Firade beskedet med att käka ett gäng strips med majjo o ketchup som en vän lämnat. Mindre klokt val- ledde till magkramper och toaspring mitt i natten. Jaja - gött var det i alla fall ;)

Idag har jag så mycket energi så att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv, samtidigt som jag känner att mattheten finns kvar där under och varnar för att jag inte ska ta ut mig. 30 min promenad och kroppen är helt slut - men i huvudet poppar det fortfarande bubbel:) Ska ta och äta nånting nu (välling..) och säta mig och sticka klart ett par spexiga benvärmare som min älskade systerdotter ska få på måndag då hon fyller 6 år! Funderar på att åka ner dit en sväg då också, och fia henne:)


Bättre dagar som denna...

är fantastiskt välkomna:) Började med att jag vaknade innan ottan vid halv fem (mindre bra iofs...) och kollade på morgontimmarna på förortsungar samtidigt som jag fick i mig välling utan magprotester! Efter en senare morgonvila gick jag ut i den varma härliga solen på gården och hängde med min fina vän och hennes barn. Kände mig riktigt pigg, och solen gav massa kraft! Efter 2 h i solen gick jag in och vilade, har kollat på äkta människor samt fått i mig mer välling (och näringsdryck:) Magen är lite sliten nu på em men det går ändå ok! Å ljuvligt med lite mer energi en dag - det är nu det vänder!!!

Jag äter ju antibiotika nu och märker att magen reagerar negativt på det. Tycker också att det får mig att lukta medicinilla:( så mycket vädring framöver, tur att våren är på intågande.

Igår var det mellohäng hos mig, var dock så slut så orkade inte umgås så mycket - låg på en madrass på golvet och lyssnade lite halvt på vännernas prat. Tur att jag har vänner som kan underhålla sig själva! Jag blev nöjd över Loreens vinst - hon är vacker som en gudinna och har en alldeles egen stil och personlighet. Dessutom fick jag just veta att hon är nykterist :) YO GO LOREEN!


Underbara vänner och sol

Det jag inte orkade med att skriva (om) igår var två minnesvärda hänelser. För det första att jag fick en av mina mest komiska nätter på länge när jag låg inne på sjukhuset, denna kanske jag kan berätta mer om sen :P och för det andra om en mycket minnesvärd internationell kvinnodag i torsdags. Nyutskriven från sjukan och matt i hela kroppen fick jag kompistaxi ner påstan och blev sen runtkörd på demonstration i en cykelkörra:) Kändes som att vara bebis igen, låg där och tittade på alls ben och upp i himlen. Lite okontaktbar därnere men det gjorde inget då jag ändå var så trött. Shit vilka grymma brudar jag har omkring mig som gör sånt här för mig! Ikväll kommer åtminstone tre av dom hit på mellokväll :)

Dagsläget idag är ok. Efter att ha legat i sängen och löst melodikrysset med mamma via telefon - med en näringsdryck på bekvämt avstånd - så har jag kollat på "äkta människor" på svt play och fick tom i mig lite välling. Och än så länge känns det som att det funkade (peppar, peppar...). Nu har jag vädrat in sol och vrluft i hela lägenheten samt plockat det jag orkade plocka up i städväg inför besöket ikväll. Dammsugning och sånt har jag inte krafter till än, men en av mina underbara har lovat att komma och dammsuga nån dag snart. När jag har såna här sämre perioder blir jag väldigt beronde av alla fantastiska människor omkring mig. Jag har verkligen fått lära mig att be om hjälp och stöd, övar på det ständigt då jag alltid haft svårt för det och velat fixa allt själv. Detta är verkligen en nyttig skulle vad det gäller det kan jag säga....

Sol och vind







Hemma!!

efter en veckas vistelse på sjukhuset är jag hemma :) Skönt! Åkte till slut (väldigt motvilligt och med en känsla av att jag bara överdrev...)in akut förra onsdagen och blev skickad upp till gastro väldigt snabbt och smidigt. Det visade sig att jag förutom skovet hade en maginfektion, så nu år jag på en dunderkurmed antibiotika. Eftersom jag knappt fått i mig något alls på flera dagar sattes det in näringsdropp 5 nätter i rad, fram tills de inte kunde hitta några nya bra kärl att sätta det på utan att det gjorde helvetiskt ont - näringsdropet är ju rätt trögflytande... Antibiotikan verkar ha tagit på infektionen och mina diarrer har minskat. Tror dock inte att antibiotikakuren är det snällaste för min mage och försöker proppa i mig probiotika..har märkt av kramper i magen sen kuren startade och fick på sjukhuset både morfin och citodon (har med mig cito hem också). Förutom detta gjordes även två st röntgenundersökningar, MR vid ändtarmen som bisade att jag hade en fistel som behövde opereras framöver - den har antagligen bidragit till min infektion - och en MR tunntarmspassage för att se så det inte är trångt nånstans igen. Den röntgen har jag inte fåt svar på ännu men håller alla tummar å tår jag har för att den ska se bra ut. Är inte sugen på en stor unntarmsoperation igen :(

Varför lär jag mig aldrig att ALLTID kopiera all text innan jag publicerar??? Hade ju skrivit hur mycket bra som helst ju...får försöka minnas..

Ja efter en vecka på lassa hade jag äntligen en piggare dag (de andra var jag så matt så jag inte ens orkade med besök...) började klättra på väggarna och ville såklart hem. Det fick jag :) Så nu är jag hemma med käraste Missi o myser, kämpar på med näringsdrycker och havremjölk och är supernöjd över att slippa ringa på en klocka så fort jag behöver nåt!

RSS 2.0