Vikten av att väga
Jag äger ingen våg. Det borde du ju som har en tarmsjukdom tycker säkert många - men sen jag kämpat mig fri från mina ätstörningar i tonåren lovade jag mig själv att göra slut med vågarna i mitt liv för gott.
Sen jag fick crohns har vi återupptagit en relation på distans, men jag vill helst slippa ha en hemma. Igår var jag hos en vän som har en, och det ser lovande ut! Går stadigt uppåt i vikt, och om några veckor kan jag förhoppningsvis fira att jag inte är underviktig längre :) Yay!
Kommentarer
Postat av: Jagochminmage
Ja det är ett väldigt tvådelat det där med vikten. Jag har aldrig haft stora funderingar med det där med vikten. Har aldrig varit jättesmal men alltid varit hälsosam och älskat riktig mat. Som min kirurg sa innan operationen 'du är ju inte spinkig och inte jättestor och det är ju tacksamt'. Jag väger mig ofta för att hålla koll på hur jag mår. Speciellt senaste tiden eftersom jag har tappar 8kg sen i somras. Dock tyckte jag det var väldigt jobbigt när jag fick upp i vikt när jag åt kortison i somras. Jag gick upp 7kg på tre månader och mådde dåligt över det, speciellt när jag inte gick ner det direkt igen. I augusti ramlade det mesta av som tur var, lite för fort dock.
Det är sådan press med vikten i dagens samhälle. Kram!
Svar:
magdjuret.blogg.se
Trackback
