Tankar om att inte orka representera alla fack

Ibland vill jag bara vara precis som alla andra, smälta in och inte skilja mig från mängden. Slippa att vara den där annorlunda, hon som bryter av mönstret för hur man förväntas vara. Jag borde vara van, men det är nog något man aldrig riktigt vänjer sig vid - att vara det "andra" "alternativet".
 
Att ha crohns har gjort mig än mer utstickande. Nu är jag inte bara den nyktra lesbiska veganen med en massa åsikter om allt möjligt utan nu är jag dessutom hon den förhållandevis unga tjejen som ändå levt med en sjukdom så länge. Det är som att ingenting av mig passar in, jag blir bara en massa stämplar, fördomar och benämningar.
 
Jag berättar inte på jobbet att jag är flata, även om jag inte skulle förneka det om frågan ställdes till mig rätt ut. Jag håller inne med de mesta av mina åsikter. Att jag är vegan är svårt att dölja på fikat, att jag har en sjukdom likaså (eftersom jag arbetstränar är det rätt omöjligt). Det är som att jag försöker passa in så mycket som möjligt, har på mig tighta byxor fast min mage värker, väljer kläder som ska smälta in, allt för att väga upp mot allt det som redan kommit fram och det andra som ändå säkerligen kommer komma fram så småningom.
 
Jag "är" inte alla ord som benämner mig. De är en del av mitt liv, i vissa fall självvalda, i andra fall inte. Men jag är ju så mycket mer!!! Jag är less på alla benämningar och fack och därför ligger jag helt enkelt lågt med det som eventuellt kan ses som annorlunda. För att jag är så mycket mer,än min sjukdom, än min sexualitet, än mina åsikter, än mina kostval. Samtidigt tycker jag faktiskt att det är helt sjukt, att jag ska behöva göra det för att känna mig bekväm. Men just nu känns det som det lättaste, för jag orkar inte stå till svars och representera alla mina delar, varje dag. För varför ska jag behöva göra det när  en frisk heterosexuell blandkostare inte behöver det?
 

Kommentarer
Postat av: Jagochminmage

Tänk vad skönt det hade varit om alla bara accepterade alla utan fördomar. Jag är själv hetrosexuell, blandkostare men jag har andra saker som sticker ut istället. Är lite nördig, pluggar inte något som följer strömmen, gillar att vara själv, anses tråkig ibland. Dricker inte för tillfället. Min sjukdom och mina allergier sticker också ut. Tillsammans med massa annat. Och allt måste förklaras hela tiden. Varför måste man ha en förklaring på allt som inte går inom det smala facket som anses vara normalt? Men jag har slutat bry mig. Kanske för att jag är tillräckligt nära "normal" för att det inte ska vara ett stort problem. Förutom Crohns, den är jag sparsam med att dela med mig av ibland. Vill inte att någon annan ska tala om med sig vad jag kan och inte kan göra.

Jag önskar att du kunde vara bekväm med dig själv också. Att samhällets alla fördomar lät dig vara det. För du är bra som du är och du har ingenting du behöver bevisa bara för du har en åsikt, en sjukdom eller en sexualitet. Bara för att så många inte vågar vara annorlunda.

Svar: Jo jag är bekväm med mig själv, det är snarare det att jag känner att andra lätt BLIR obekväma av att jag är så bekväm. Och att jag bemöts annorlunda, utifrån de olika "benämningar" jag gjort mig bekväm med att vara öppen med. I alla fall har det varit så förut. Jag vill absolut inte vara nån annan än den jag är! Det är svårt att förklara, men just nu vill jag bara "låtsas" att jag passar in och slippa vara den där avvikande representanten.
magdjuret.blogg.se

2012-11-16 @ 20:59:30
URL: http://jagochminmage.wordpress.com
Postat av: Edith

Jo jag är bekväm med mig själv, det är snarare det att jag känner att andra lätt BLIR obekväma av att jag är så bekväm. Och att jag bemöts annorlunda, utifrån de olika "benämningar" jag gjort mig bekväm med att vara öppen med. I alla fall har det varit så förut. Jag vill absolut inte vara nån annan än den jag är! Det är svårt att förklara, men just nu vill jag bara "låtsas" att jag passar in och slippa vara den där avvikande representanten.

2012-11-19 @ 11:01:13
URL: http://magdjuret.blogg.se/
Postat av: Magdjuret

Jo jag är bekväm med mig själv, det är snarare det att jag känner att andra lätt BLIR obekväma av att jag är så bekväm. Och att jag bemöts annorlunda, utifrån de olika "benämningar" jag gjort mig bekväm med att vara öppen med. I alla fall har det varit så förut. Jag vill absolut inte vara nån annan än den jag är! Det är svårt att förklara, men just nu vill jag bara "låtsas" att jag passar in och slippa vara den där avvikande representanten.

2012-11-19 @ 11:01:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0