Missan

Min vän och livskamrat. Dagar eller långa perioder av orkeslöshet och smärta ligger hon tätt vid min sida, värmer och ger kärlek. Hon vet att min mage oftast inte klarar av hennes tyngd, så hon lägger sig tätt intill, helar mig. När jag är uppe i varv och stressar runt lugnar hon mig, lägger sig i mitt knä eller över min arm så jag måste stanna upp, komma tillbaka till nuet. Hon är nog den enda i världen som är tillfreds med mina sjukdomsperioder då hon får ha mig hemma, och ligga nära. Den enda, som blir lite misslynt, då sängläget upphör...
 
Tack älskade Missan för att du alltid finns här för mig, i vått och torrt. Förlåt att jag överger dig är ute och flänger så mycket så fort jag känner mig bättre, jag ska tänka mer på att ta hand om mig själv och vår relation, så vi kan fortsätta ha lugnande kvalitetstid tillsammans - oavsett hur magdjuret mår :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0